Siffrorna på banan är ingen ordningsföljd – det är magnetisk kurs
De stora vita siffrorna på banornas trösklar anger magnetisk kurs avrundad till tiotal grader: bana 24 pekar mot ungefär 240 grader, alltså sydväst — och samma betongremsa heter 06 när trafiken går åt motsatt håll.
Banans nummer räknas fram ur dess magnetiska kurs: kursen delas med tio och avrundas, så en riktning på 237° ger bana 24. Samma remsa trafikeras i båda riktningarna, och därför har varje bana två nummer som skiljer sig exakt 18 åt — det vill säga 180 grader. I Prag delar 06 och 24 på en betongremsa, och 12 och 30 på en annan. Ligger parallella banor med samma kurs bredvid varandra skiljs de åt med en bokstav: L för vänster (left), C för mitten (center), R för höger (right). Där fyra eller fler parallella banor ligger sida vid sida räcker bokstäverna inte till — då får en del av banorna ett nummer förskjutet med en enhet, trots att de pekar åt samma håll.
- Skillnad mellan banans två ändar
- 18 (180°)
- Parallella banor
- tillägg L / C / R
- Banor i Prag (LKPR)
- 06/24 och 12/30
- Högsta numret
- 36 (kurs 360° — mot norr)
För besättningen är numret en snabbkontroll: när planet är riktat längs banans axel ska kompassen visa ungefär tio gånger det nummer som är målat framför fönstret — visar den inte det, står planet på fel bana. Vilken ände som just är "i drift" bestäms av flygledningen framför allt utifrån vinden: man landar och lyfter mot vinden, så när vinden vrider, vrider sig hela flygplatsens trafik med.
Man flyger mot vinden eftersom både start och landning avgörs av farten i förhållande till luften, inte till marken. Medvind mot flygplanet sköter en del av det arbetet själv: planet lyfter och landar vid lägre fart i förhållande till banan, vilket ger kortare startsträcka och kortare utrullning. Sidvind däremot försvårar landningen — varje flygplanstyp har sin gräns, och överskrider vinden den flyttas trafiken till en bana som ligger bättre mot vinden. Det är också därför stora flygplatser har banor i två riktningar; i Prag 06/24 och 12/30.
Åt vilket håll man landar i Prag
från våra mätningar av nedslag, 10–29 augusti 2026
| Bana 24 (mot sydväst) | 42 % | 1 872× |
|---|---|---|
| Bana 06 (mot nordost) | 32 % | 1 424× |
| Bana 30 | 15 % | 669× |
| Bana 12 | 11 % | 471× |
Andelarna är beräknade på 4 436 landningar där vårt nätverk mätt nedslaget och kopplat det till en bana. Landningar mot det förhärskande sydvästliga vindflödet går just mot bana 24.
Banbeläggning på flygplatsens profil
Václav Havels flygplats Prag
Vad mer som är målat på banan
- Breda längsgående ränder i början markerar tröskeln — platsen där ett plan först får sätta ner hjulen. Pilar framför dem betyder en förskjuten tröskel: den sträckan används inte för landning, men den går att taxa på.
- Ett par ränder ett stycke bortom tröskeln markerar nedslagszonen — målpunkten dit planet ska sätta ner hjulen för att ha tillräckligt med bana kvar för att bromsa in.
- Heldragna gula tvärstreck på taxibanorna före infarten till banan är väntplatser — utan tornets klartecken får man inte passera dem.
Siffrorna är dock inte eviga: magnetiska nordpolen förflyttar sig sakta, och med den skiftar också de magnetiska kurserna. Överstiger förskjutningen en halv tiotalsgrad, numrerar flygplatsen om banan — trösklarna målas om och kartor, navigationsdatabaser och namnen på instrumentinflygningarna skrivs om. En "ny" bana i flygplatsens historia är alltså ofta samma betong med nytt namn — och världens flygplatser drabbas av detta gång på gång i takt med att polen vandrar. Först nära de magnetiska polerna, till exempel i norra Kanada, går det inte alls att lita på kompassen — där numreras banorna därför efter geografisk nordriktning istället.
På varje bevakad flygplats profil visar vi vilken bana som används live, utifrån var planen faktiskt satt ner hjulen och lyft de senaste minuterna; den långsiktiga beläggningen för respektive riktning finns under fliken Statistik. En stängd bana ritar vi överstruken på kartan — så känner du igen även den betong som just nu inte trafikeras.