IATA: Krig i Mellanöstern och dyrt bränsle halverar flygbolagens vinster
Internationella lufttransportorganisationen IATA räknar i sin nya finansiella prognos med att flygbolagen globalt i år tjänar ungefär hälften av vad de gjorde förra året, till följd av krigets störningar av trafiken i Mellanöstern och en kraftig ökning av bränslepriserna. Medan flygbolagen i Mellanöstern enligt prognosen väntas gå med förlust, ska övriga regioner fortsatt gå med vinst – om än lägre än tidigare beräknat.
IATA uppskattar att flygbolagens globala nettovinst 2026 når 23 miljarder dollar, ungefär hälften av de tidigare väntade 41 miljarderna och fjolårets prognos på 45 miljarder dollar. Nettovinstmarginalen väntas falla till 2,0 procent från tidigare förväntade 3,9 procent och fjolårets 4,2 procent.
- Nettovinst 2026
- 23,0 mdr USD mot 45 mdr USD 2025
- Vinstmarginal
- 2,0 % mot 4,2 % 2025
- Vinst per passagerare
- 4,50 USD mot 9,10 USD 2025
- Rörelseresultat
- 48,0 mdr USD marginal 4,1 % mot 7,2 % 2025
- ROIC
- 4,3 % mot 6,6 % 2025
- Passagerare
- 5,1 mdr ökning med 2,4 %
Enligt IATA sjunker avkastningen på investerat kapital (ROIC) till 4,3 procent från fjolårets 6,6 procent, vilket fortfarande ligger under den beräknade vägda kapitalkostnaden på 8,5 procent. Organisationen ser detta som en bekräftelse på branschens strukturella svaghet, där varje chock snabbt försämrar kapitalutnyttjandet.
Branschens totala intäkter väntas 2026 stiga till 1,165 biljoner dollar, en ökning med 9,4 procent från 1,065 biljoner dollar 2025. Intäktsökningen väntas dock ligga efter kostnadsökningen på 13 procent till 1,117 biljoner dollar, vilket enligt IATA ligger bakom den fallande lönsamheten.
Organisationen räknar samtidigt med en försämring av viktiga makroekonomiska indikatorer: den globala BNP-tillväxten väntas 2026 sjunka till 2,5 procent från fjolårets 3,4 procent, inflationen väntas stiga till 5,0 procent från 4,1 procent, och tillväxten i världshandeln väntas sakta in till 1,9 procent från fjolårets 4,6 procent.
IATA:s vd Willie Walsh uppgav att det försämrade utsikterna beror på krigets störningar i Mellanöstern och en kraftig, cirka 70-procentig ökning av flygbränslepriserna. Enligt honom försöker flygbolagen täcka en del av de extra kostnaderna genom biljettprisjusteringar och högre effektivitet, men det räcker inte för att behålla fjolårets lönsamhetsnivå, och de minsta bolagen med svag balansräkning drabbas hårdast.
Walsh tillade att flygbolag från Gulfstaterna står inför operativ osäkerhet efter att luftrummet i regionen nästan helt stängdes i krigets inledning. Enligt honom lyckas dessa bolag ändå hålla igång sina förbindelser, men de finansiella konsekvenserna är oundvikliga.
Oljechocken drabbar enligt Walsh framför allt flygbolagen själva. Vinsten per transporterad passagerare väntas falla till 4,50 dollar, det vill säga hälften av fjolårets nivå, och Walsh påpekade att en sådan summa inte ens täcker en varmkorv på de flesta arenor under fotbolls-VM, och ger flygbolagen ingen marginal för ytterligare kostnads- eller skatteökningar.
På intäktssidan väntas biljettintäkterna öka med 9,2 procent till 839 miljarder dollar, vilket enligt IATA överstiger den väntade efterfrågetillväxten på 2,1 procent mätt i RPK – flygbolagen höjer alltså biljettpriserna för att delvis kompensera för det dyrare bränslet, enligt organisationen. För första gången sedan 2019 väntas tilläggsintäkter (165 miljarder dollar, +12,6 procent) överstiga fraktintäkterna, som väntas nå 162 miljarder dollar (+7,2 procent).
Fraktvolymerna väntas i år öka med bara 0,2 procent till 71,7 miljoner ton, medan kabinfaktorn inom passagerartrafiken väntas nå rekordhöga 84,0 procent jämfört med 83,5 procent förra året.
Bränslekostnaderna väntas enligt prognosen öka med nästan 40 procent, från 252 miljarder till 350 miljarder dollar, vid ett förväntat genomsnittligt Brent-oljepris på 95 dollar per fat och ett flygbränslepris på omkring 152 dollar per fat. Bränslets andel av de totala rörelsekostnaderna väntas därmed stiga till 31,4 procent från fjolårets 25,4 procent, medan den totala bränsleförbrukningen väntas ligga oförändrad kvar på 104 miljarder gallon.
Ytterligare risker och kostnader
- Flygbolagen har säkrat priset på ungefär en tredjedel av den väntade bränsleförbrukningen för 2026, vilket dämpar kortsiktiga kostnadssvängningar men inte skyddar mot långsiktiga prisökningar. Många säkrar dessutom bara priset på själva oljan, eftersom det är mer likvitt, och förblir därmed exponerade för ökningar i den så kallade crack-spreaden, som i år väntas nå en historisk rekordnivå på 57 dollar per fat.
- De icke-produktionsrelaterade kostnaderna väntas öka med 4,0 procent till 767 miljarder dollar, varav lönekostnaderna utgör 271 miljarder dollar. Flygbolagen sysselsätter direkt 3,33 miljoner personer, 1,0 procent fler än förra året, medan produktiviteten per anställd minskade något med 0,4 procent.
- Flygbolagen räknar dessutom med kostnader på 1,2–1,6 miljarder dollar för att uppfylla CORSIA-systemet för att kompensera 28,8–81,5 miljoner ton CO2-utsläpp, samt ytterligare 4,3 miljarder dollar för inköp av 2,4 miljoner ton hållbart flygbränsle (SAF), motsvarande 0,8 procent av den totala bränsleförbrukningen.
- Enligt IATA fortsätter en svagare amerikansk dollar i år att gynna flygbolag som inte prissätter i dollar – förra året föll dollarn mot andra valutor med ungefär 10 procent, och i år väntas en nedgång på omkring 5 procent, varav cirka 2,5 procent redan skett fram till slutet av april, vilket gör dollarfakturor och skulder billigare.
- Flygplansbeställningarna fortsätter att överstiga leveranserna, och tillverkarnas orderstockar nådde i maj 2026 18 100 enheter jämfört med 17 000 år 2024, vilket motsvarar mer än hälften av den aktiva flottan. Flygbolagen kompenserar hittills bristen på flygplan genom att förlänga livslängden på befintlig flotta, öka den dagliga utnyttjandegraden och höja kabinfaktorn.
- Bristen på nya flygplan stoppade enligt IATA 2024 och 2025 för första gången någonsin förbättringen av flottornas bränsleeffektivitet, vilket också bromsar framstegen i att minska CO2-utsläppen.
IATA nämner också en makroekonomisk risk kopplad till val – under 2026 hålls eller har redan hållits fler än 40 nationella val som berör över 1,5 miljarder människor, bland de mest uppmärksammade är det amerikanska kongressvalet i november, det brasilianska allmänna valet i oktober och det israeliska parlamentsvalet i oktober. Enligt organisationen kommer resultaten att påverka regeringars reaktioner på inflationen, handelsspänningarna samt finans- och penningpolitiken, i en tid då energikrisen omformar regeringars prioriteringar världen över.